levamedmissbrukare

du ber om mer än du kan få,
långt mer än du kan nå,
du har ett temprament för två,
och kan aldrig få nån ro,
när en annan ser på dig,
så tror jag du går från mig,
och faktiskt ofta var det du som var kall,
mina tårar väckte ditt samvetskval,
och även jag din bäste vän,
har du sårat om igen,
mörkret samlas inuti,
hur blind kan man bli,
nu är du ledsen för vad du gav,
för allt det där du sa,
du menar inte allt du gjorde jämnt,
du önskar det var glömt,
mina krafter räcker långt,
fast du gjort mitt liv så trångt,
du är ännu full av fel,
dom gör dig tvär och stel,
när jag vaknar väntar jag på svar,
o jag grät igen,
varför blir jag kvar?

Jag hatar att jag älskar dig, och jag hatar dig så att jag älskar dig!