.......................
Ja men hur länge då?
Hur mycket av mig själv ska jag behöva offra innan han fattar?
Finns inte så mycket kvar av mig.
När jag gick in i förhållandet så hade jag precis byggt upp ett något sudär fungerande liv.
Jag mådde iaf ganska bra efter omständigheterna jag varit med om.
Jag hade lyckats samla ihop alla spillror av mig och pusslat ihop dem, även om vissa bitar ännu fattades.
Men du är det para spillror igen.
Och jag tror att vissa pusselbitar är för sarjade för att kunna passa in i sina hål igen.
Kanterna har liksom rundats av på vissa och vissa är försvunna.
Hur ska jag kunna bygga grunden till mitt liv igen?
Och hur många gånger ska jag behöva lägga om denna grund?
Jag kommer springa in i väggen och bara ramla itu.
varför stannar du kvar??
Min mamma är alkoholmissbrukare.. Jag vet lite om hur det är att ha en närstående med problem. Till slut kommer du tvinga dig själv eller att tvingas bort från honom mot din vilja. Du kommer orka! En människa med ett missbruk är inte värd att älskas på det sätt.. Du är mycket viktigare, ditt barn är viktigast av allt! VAR STARK! Slit dig ifrån honom.
Först måste jag säga att du skriver otroligt bra! känner igen så mkt när jag själv umgåtts mkt med såna som har hamnat i missbruk och vart tillsammans med en missbrukare, han skötte sig dock rätt mkt när han hade jobb men de är en massa lögner hela tiden. jag vet att det är svårt men du måste ställa honom mot väggen och hjälpa honom att få behandling så han kan sluta med all skit som han håller på med! Gör det för dej, din son och honom. Alla kommer vinna på det i slutändan. Lycka till med allt!
